Fastlag (efter medellågtyska vastelavent 'dagen före fastan'), tiden närmast före askonsdagen (då 40-dagarsfastan före påsken inleds). Fastlagen är sedan medeltiden en period fylld med karnevalsliknande upptåg. Innan man måste avstå från köttet tog man farväl av det genom att hänge sig åt frosseri och utklädningsupptåg. Djäknar och medlemmar av gillen och skrån uppförde lättfärdiga skådespel. Dessa hade moraliserande och religiösa budskap, samtidigt som de var travestier på kyrkliga ritualer.Även om fastan och fastlagen är varandras motsatser bildar de ett slags enhet. Fastlagen kan tolkas som en "liturgisk" fest, som måste infogas i den katolska kyrkans världsbild. Den katolska kyrkan stödde och använde sig av fastlagsupptågen, som påtagligt åskådliggjorde vad människorna borde ta avstånd från. Fastan före påsk var årets längsta, men kyrkan påbjöd flera andra fasteperioder. Även dessa kunde föregås av fastlagsliknande upptåg. Efter reformationen förbjöds fastlagsupptågen, men de fortlevde, i synnerhet bland pigor och drängar på landsbygden. Fastlagen var ett välkommet tillfälle till fest, då statuslösa grupper utan risk för repressalier kunde kritisera och förlöjliga överheten.
I Skandinavien är det främst i Skåne och Danmark som äldre fastlagsupptåg levt kvar, dock i allt mera harmlös form. Bruket att "slå katten ur tunnan" och "dra huvudet av gåsen" har tolkats som nordliga utlöpare till en rituell djurmassaker, medan ryttarleken "ta ringarna" kan uppfattas som en efterbildning av adelns tornerspel.
(Källa: www.ne.se)
1 kommentar:
Tack för informationen, min invändning är dock att jag tycker du kunde ägnat lika mycket uppmärksamhet åt Internationella kvinnodagen!
Skicka en kommentar