fredag 30 april 2010
torsdag 29 april 2010
måndag 26 april 2010
söndag 25 april 2010
lördag 24 april 2010
fredag 23 april 2010
torsdag 22 april 2010
onsdag 21 april 2010
Not so fräscht
tisdag 20 april 2010
måndag 19 april 2010
söndag 18 april 2010
Rapport från en picknick
lördag 17 april 2010
fredag 16 april 2010
Da Capo
Tips till våra trogna läsare:
King of Kong går i repris natten mot måndag kl. 03.30 i SVT1. (Förhoppningsvis med textning...)
King of Kong går i repris natten mot måndag kl. 03.30 i SVT1. (Förhoppningsvis med textning...)
torsdag 15 april 2010
Två frågor från Bobby
1. Vill HV71 vinna tillräckligt gärna?
2. Varför har Jukka Voutilainen och Andreas Engqvist gula hjälmar?
2. Varför har Jukka Voutilainen och Andreas Engqvist gula hjälmar?
onsdag 14 april 2010
När, Var, Hur
Bobby sitter för närvarande på balkongen och njuter vårsolen och koltrastens sång medan de senaste veckornas korsord rättas.
Den som vill se var Bobby sitter för närvarande kan med fördel ta flyget från Bromma till Umeå. Detta gör nämligen en väl avvägd gir som möjliggör att de tre aktuella husen i skogens bryn syns.
Z hälsar från Ko Chang.
tisdag 13 april 2010
Dagens filmtips
Idag dristar sig Bobby till att tipsa om en film utan att själv ha sett den! Klockan 22.00 ikväll visar SVT dokumentären King of Kong som sägs handla om några nördar (om uttrycket tillåts) som tävlar om rekordet i dataspelet Donkey Kong - mer känt som "Apspelet" i Bobbys familj. Det var en revolution när Mappof råkade lägga armen på "Space-tangenten" och vi upptäckte att det var möjligt att hoppa över tunnorna!Bobby litar på flera goda vänners omdöme i detta inlägg.
måndag 12 april 2010
torsdag 8 april 2010
Rätt lag vann!

Helt klart rätt lag som vann.lhc spelade jätte dåligt dem 2 sista matcherna.håller med min far som sa att lhc är för beroende av tjeckerna och 4 bra svenskar. Bäst i lhc va andreas pihl vilken jätte..nu måste dem rensa ut en del spelare och skaffa in spelare som har större kämpar glöd än visa nuvarande spelare. Kommer hålla på djurgården i final för ja vill inte att "en annan del av köping" ska vinna. Sen ser det ut som att aik går upp i elitserien igen..
onsdag 7 april 2010
tisdag 6 april 2010
Dagens filmtips
Ikväll kl. 22.00 visar SVT dokumentären Grizzly Man av legendariske regissören Werner Herzog. Filmen handlar om Timothy Treadwell som vantrivs i civilisationen och som varje sommar bosätter sig i Alaska så nära grizzlybjörnarna han kan. "Han ville bli björnarnas vän, men blev deras mat."En minst sagt besynnerlig men på sitt sätt gripande historia.
söndag 4 april 2010
Påskdagen
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "långlåskan". Enligt traditionen kunde i stället den som steg upp tidigt påskdagen få se solen dansa eller snurra. Anledningen till denna soldans var enligt en from föreställning glädjen över Jesu uppståndelse. Om påskdansen sjunger vi ibland fortfarande under julen när det om den heter att den varar till påska, men: ”Nej det var inte sant, nej det var inte sant, för däremellan kommer fastan." Nu var fastan över och under två påskdagar tog man igen vad man tyckte sig ha gått miste om. I Skåne kallades det för "påskastua" och en fru Alstad berättar (Nils-Arvid Bringéus, "Årets festseder"): "Påskastuan började på påskdagskvällen samt fortsattes annandags påskekvällen med dans och musik av fiol och klarinett, vilka senare på kvällen ersattes med dragspel." De här båda kvällarna var det flickornas skyldighet att svara för gillet. "Om det så dansats ett par timmar, så skulle en eller två flickor duka fram gudsgåvorna och så åts och bedömdes deras förning till allt beröm."
Att Jesus uppstod är en grundbult i den kristna tron. De flesta teologer är överens om uppståndelsens centrala betydelse, däremot går meningarna isär om vad som menas med att att tro på Jesu uppståndelse. Tidigare i år disputerade Magnus Abrahamson vid teologiska institutionen i Uppsala på en avhandling om "Jesu uppståndelse som historiskt problem". I sin avhandling har Abrahamson studerat två moderna tyska teologers tolkningar av Jesu uppståndelse. Den ene av dem, Rudolf Bultmann, menar att uppståndelsen har existentiell betydelse. Enligt honom kan en modern människa inte tro att personen Jesus väcktes till liv. Den andre, Wolfhart Pannenberg, menar tvärtom att det finns goda skäl att tro att Jesus väcktes efter sin korsdöd och visade sig för en stor grupp människor. Pannenberg menar vidare att Nya Testamentets berättelser om Jesu uppståndelse ger människan hopp om ett liv efter den fysiska döden.
Att Jesus uppstod är en grundbult i den kristna tron. De flesta teologer är överens om uppståndelsens centrala betydelse, däremot går meningarna isär om vad som menas med att att tro på Jesu uppståndelse. Tidigare i år disputerade Magnus Abrahamson vid teologiska institutionen i Uppsala på en avhandling om "Jesu uppståndelse som historiskt problem". I sin avhandling har Abrahamson studerat två moderna tyska teologers tolkningar av Jesu uppståndelse. Den ene av dem, Rudolf Bultmann, menar att uppståndelsen har existentiell betydelse. Enligt honom kan en modern människa inte tro att personen Jesus väcktes till liv. Den andre, Wolfhart Pannenberg, menar tvärtom att det finns goda skäl att tro att Jesus väcktes efter sin korsdöd och visade sig för en stor grupp människor. Pannenberg menar vidare att Nya Testamentets berättelser om Jesu uppståndelse ger människan hopp om ett liv efter den fysiska döden.
lördag 3 april 2010
Påskafton
Den liturgiska ljussymboliken i kyrkorna har en motsvarighet i den folkliga seden att tända påskeldar. Den seden har huvudsakligen en västsvensk utbredning och det äldsta belägget är från Stora Lundby i Västergötland 1736. Eldarna skulle skrämma bort påskkäringarna enligt en tradition. Enligt en annan tradition hade de framför allt en förebyggande och skyddande funktion för boskapen.
Ytterligare en tradition denna dag var påskskjutningen, även den med funktionen att driva bort påskkäringarna. Det är en sed som enligt Ebbe Schön (i "Folktro från förr") kan härröra från en tid då man ännu inte kände till krutet. Från Örs socken i Dalsland omtalas enligt samma källa: ”Påskafton, samtidigt med eldning och skjutning, blåstes i lurar och horn nästan hela natten tills solen gick upp för att hålla trollen borta. Efter soluppgången hade dessa ingen makt, troddes det."
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "stumpen".
Ytterligare en tradition denna dag var påskskjutningen, även den med funktionen att driva bort påskkäringarna. Det är en sed som enligt Ebbe Schön (i "Folktro från förr") kan härröra från en tid då man ännu inte kände till krutet. Från Örs socken i Dalsland omtalas enligt samma källa: ”Påskafton, samtidigt med eldning och skjutning, blåstes i lurar och horn nästan hela natten tills solen gick upp för att hålla trollen borta. Efter soluppgången hade dessa ingen makt, troddes det."
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "stumpen".
fredag 2 april 2010
Långfredag
Långfredagen firas till minnet av Kristi död på korset. Långfredagen började firas i Jerusalem på 300-talet och blev snart allmän i kyrkan. I gudstjänsten läser man om Jesu lidande, ibland i dramatiserad form, något som under 1500-talet byggdes ut till musikaliskt genomarbetade passioner.
Långfredagen var årets stora fastedag. I Sverige betonades dess karaktär av sorg- och botdag genom att den firades i stillhet, och många bar ännu på 1900-talet svarta kläder. Barn hölls inomhus, och offentliga nöjen som biografer, teatrar och danstillställningar var enligt lag förbjudna. Det förbudet upphävdes först 1973.
Maten på långfredagen var i äldre tider oftast fisk, särskilt salt sådan som sill, kabeljo eller salt laxrygg; mjölkmat borde undvikas. In i vår tid har det funnits de som avstått från grädde i kaffet på långfredagen. Bland de allmänna svenska långfredagssederna märks risningen: husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk. Den seden utvecklades till en mer allmän ömsesidig och skämtsam risning familjemedlemmarna emellan.
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "långlaten".
Långfredagen var årets stora fastedag. I Sverige betonades dess karaktär av sorg- och botdag genom att den firades i stillhet, och många bar ännu på 1900-talet svarta kläder. Barn hölls inomhus, och offentliga nöjen som biografer, teatrar och danstillställningar var enligt lag förbjudna. Det förbudet upphävdes först 1973.
Maten på långfredagen var i äldre tider oftast fisk, särskilt salt sådan som sill, kabeljo eller salt laxrygg; mjölkmat borde undvikas. In i vår tid har det funnits de som avstått från grädde i kaffet på långfredagen. Bland de allmänna svenska långfredagssederna märks risningen: husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk. Den seden utvecklades till en mer allmän ömsesidig och skämtsam risning familjemedlemmarna emellan.
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "långlaten".
torsdag 1 april 2010
Skärtorsdag
Skärtorsdagen har sin grund i ordet skära med betydelsen 'göra ren'. Det var på skärtorsdagen som Jesus tvättade lärjungarnas fötter och instiftade nattvarden.
I romersk-katolska kyrkan vigs denna dag de heliga oljorna – att användas för smörjelse – i en särskild mässa. Till skärtorsdagen knyts olika kyrkobruk, bl.a. fottvagning.
I svensk folklore har skärtorsdagen varit framför allt tidpunkten för häxornas blåkullafärder. För att inte kvastar och ugnsrakor skulle användas av häxorna att rida på brukade man gömma undan sådana redskap samt skydda sina kreatur genom att måla kors eller pentagram på lagårdsdörrarna. I samma syfte kunde påskeldar tändas även på skärtorsdagsnatten, och man sköt gevärsskott i luften samt höll skorstensspjället stängt för att inte locka till sig flygande häxor.
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "skärtosen".
I romersk-katolska kyrkan vigs denna dag de heliga oljorna – att användas för smörjelse – i en särskild mässa. Till skärtorsdagen knyts olika kyrkobruk, bl.a. fottvagning.
I svensk folklore har skärtorsdagen varit framför allt tidpunkten för häxornas blåkullafärder. För att inte kvastar och ugnsrakor skulle användas av häxorna att rida på brukade man gömma undan sådana redskap samt skydda sina kreatur genom att måla kors eller pentagram på lagårdsdörrarna. I samma syfte kunde påskeldar tändas även på skärtorsdagsnatten, och man sköt gevärsskott i luften samt höll skorstensspjället stängt för att inte locka till sig flygande häxor.
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "skärtosen".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







































