Långfredagen firas till minnet av Kristi död på korset. Långfredagen började firas i Jerusalem på 300-talet och blev snart allmän i kyrkan. I gudstjänsten läser man om Jesu lidande, ibland i dramatiserad form, något som under 1500-talet byggdes ut till musikaliskt genomarbetade passioner.
Långfredagen var årets stora fastedag. I Sverige betonades dess karaktär av sorg- och botdag genom att den firades i stillhet, och många bar ännu på 1900-talet svarta kläder. Barn hölls inomhus, och offentliga nöjen som biografer, teatrar och danstillställningar var enligt lag förbjudna. Det förbudet upphävdes först 1973.
Maten på långfredagen var i äldre tider oftast fisk, särskilt salt sådan som sill, kabeljo eller salt laxrygg; mjölkmat borde undvikas. In i vår tid har det funnits de som avstått från grädde i kaffet på långfredagen. Bland de allmänna svenska långfredagssederna märks risningen: husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk. Den seden utvecklades till en mer allmän ömsesidig och skämtsam risning familjemedlemmarna emellan.
Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "långlaten".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hej hej..ser redan fram emot morgondagens beskrivning av påskafton. Ja hoppas dem biter ihop nu och vinner 2 raka nu innan vår match
Skicka en kommentar